Kategoriarkiv: Utrustning

Civilisationen i Plymouth

Vi landade i Plymouth, som är en gammal hamn- och militärstad, på tisdagen. Ankrade utanför hamnen en natt och la till i marinan på onsdagen. Mycket av staden blev bombat men de gamla kvarteren som finns kvar är riktigt mysiga. Den del av staden hamnen låg i och den stadsdel en del av krogarna finns i hade fortfarande ett gammalt stuk över sig. Efter ett antal dagar och nätter ombord var det nästan exotiskt att se folk som, som alltid, rörde sig på gatorna. Vårt primära mål med besöket i Plymouth var att fixa ett antal saker med båten inför överfarten över Biscaya (och hemmafest). Uppgifterna var noggrant listade i punktform med tillhörande ruta att kryssa när uppgiften var avklarad. Genuan behövde reparation i akterliket. Sjökojer behövde sys. Gasol inhandlas. Mängder med mat behövde bunkras. Prylar skulle köpas. Ventil behövde tätas. Relingslisten behövde tätas den med. Listan var lång.

20160714201318_IMG_1555

Samtidigt som vi låg i hamnen kom sommaren smygande ikapp oss. Måste säga att det känns trevligare att skrapa av gammalt tätningsmassa runt en ventil när solen värmer armarna än när vinden är riktigt riktigt kall. Vi lyckades få tag i en segelmakare som lovade att byta till nytt UV-skydd på genuan och laga sömmarna som gått upp och riskerade att seglet fladdrade sönder om vi hade fortsatt segla med det. Han sa att han skulle prioritera vårt segel och att ha förstod hur motigt det kunde vara att ligga fast i en hamn och vänta på att något skulle repareras. Väldigt snällt. Han sa på fredag, i övermorgon, eller senast måndag eller tisdag nästa vecka är det klart. Vi fick tillbaka seglet vid tretiden på fredagen.

En grej som har orsakat oss lite huvudbry är att gasol, som vi har till spisen har inte har någon internationell standard. I Sverige finns en standard, det är bara endast därden kallas för gasol. I Tyskland, Nederländerna och Frankrike finns en annan, dyrare standard i mindre tuber. Den kallas Campingaz. I Storbritannien finns en ny standard, Calorgas. Det innebär att varje gång gasen tar slut är det till att fundera ut var gas kan säljas, i vilket format den är förpackad och hur det hela ska lösas. Hittills har vi hållit oss med Campingazen (och en P6a de hade innan jag kom). Den här gången när gasen tog slut var det som alltid när man är som hungrigast när någon står och lagar mat. Vi googlande och var uppe hos hamnkontoret och det kändes lite mörkt när hamnvakten sa att hela sydvästra England hade haft problem med leveransen av Campingaz och de inte fått en ny leverans på två veckor. Den brittiska gasen var, enligt vad vi lyckades finna, bara standard i Storbritannien. Vi fick telefonnummer till olika ställen som eventuellt hade på lager, ringde men kom aldrig förbi telefonsvarana, lyckades aldrig komma fram.

Sofia och Emmie var och handlade mat. Så mycket mat! Båten ha aldrig varit så välfylld med mat som efter de kom hem med en stor stor vagn fylld med allt möjligt som kan klara sig länge. Hade jag suttit i kassan när de skulle betala hade jag nog blivit lite orolig om de bunkrade upp inför ett krig eller annan katastrof. Nu har vi så vi klarar oss ett tag.

20160713_163337

Vi hittade en helt enorm affär för begagnade böcker, som vi noggrant gick igenom och fick tag i några skatter var. Ett av målen för England var avklarade, att besöka ett riktigt antikvariat!

Vi besökte båttillbehörsaffärer, som i England är ganska välsorterade. Vi hittade en lagom kaotisk affär som antagligen hade precis allt, nytt och gammalt blandat. Och vi hittade en mycket mer strukturerad, opersonlig affär som också hade en del. Vi hittade ett litet ställe som tillverkade olika kapell, väskor, sprayhoodar och liknande. Det låg undangömt och hade bara en liten liten skyllt. Upp för en trappa. In genom en dörr. Hade det inte stått en skyllt längre in i lokalen som hälsade besökare in genom nästa dörr hade vi kanske in gått in alls. Väl genom nästa dörr möttes vi av ett stort bord och mängder av tygrullar. En kvinna kom och mötte oss. Vi hann knappt säga hej innan en väldigt glas hund också ville hälsa. Jag, som inte alltid gillar främmande hundar, försökte, småskraj, backa ut ur butiken. Det gick sådär. Det kom ut ytterligare en kvinna och hämtade hunden. Vi försökte förklara att vi ville ha ett kraftigt, billigt, tyg att sy en sjökoj med. Efter ett tag gick vi därifrån med ett kraftigt, mörkblått, canvastyg till ett rimligt pris.

Vi lyckades byta vår tomma Campingazflaska till en med gas i på ett ställe oh köpa utterliggare en på ett annat ställe. Med tanke på att vi är lite osäkra exakt hur länge vi behöver vänta ut ett väderfönster på Scillyöarna och hur lång tid det tar över Biscaya så har vi nu två stycken flaskor med gas. En räcker vanligtvis ca två veckor för oss. Men alla var överens om att det inte kändes jätte bra i magkänslan med risken att vara kall och blöt om vi skulle få dåligt väder mot slutet av överfarten och dessutom inte få någon ordentligt lagad mat. Vi slog även på stort och köpte en 12V vattenkokare som kokar vatten på 20 minuter samt en tryckkokare för att spara på gas eftersom gas kan bli ett återkommande problem ombord.

När vi stod i affären och skulle köpa tryckkokaren tänkte vi det är lika bra att köpa en ordentlig och stor en, så man kan laga redigt med mat. Det var en lite annorlunda affär, vi kom in i en tom lokal och tänkte att här har de inget att sälja. Senare fick vi förklarat för oss att man tittar på datorn eller i katalogen och beställer, alla produkter finns i lager bakom och man sätter sig ner och väntar några minuter, sen får man ett stort brunt paket. Även vi fick en stor brun låda och vi tittade inte i den förrän vi kom tillbaka ombord. Kastrullen var ENORM! Nästa dag gick Emmie och Timoty tillbaka och bytte till en lite mer modest storlek.

DSC_0129

Veckan som vi ankrade längs Englands södra kust, som är helt otroligt vacker, gav mycket tid åt att slappa, läsa, tänka. På något vis kändes det som tiden ändrade sin gång. Långsammare, bytte skepnad. Tio tusen tankar fick fotfäste, en del fick svar, andra gror vidare. Rytmen ändrades. När man seglar, långsamt, förhoppningsvis med strömmen några timmar om dagen för att senare lägga sig för ankar och bara vissa dagar komma iland blir båten det enda viktiga. Den än, tillsammans med vädret och kustlinjens utformning, ens enda värld. Det blir litet och tryggt. Samtidigt väldigt mycket tid att göra inget ting på. Tid för olika funderingar att bubbla upp till ytan. På ett sätt var det väldigt skönt att komma till en hamn och en stad igen, för att, så som är så vanligt för oss ibland lite för stressade och rädda människor, gömma tankarna bakom grejer som måste göras och människor som man träffas och pratar med. Någon gång skulle jag vilja korsa ett hav bara för att få uppleva det där på riktigt, inte kunna fly från tankarna och sanningen som vi alla bär inom oss men som ibland är så svår att våga lyssna på.

Efter den här veckan av lugn, rytm, fridfullhet blev besöket till ett shoppingcenter en otroligt påfrestande, kallsvettig, ångestladdad upplevelse. Det var för mycket intryck på samma gång! Nu är jag kanske till att börja med inte den tjejen i värden som tycker om shopping allra mest, och det var inte mer kaotiskt där än det brukar vara på liknande ställen. Men det var mycket tuffare än jag på något vis hade kunnat föreställa mig! Kanske behövde jag bara lite tid att vänja mig tillbaka.

Eftersom vi nu befann oss i en stad, med människor som eventuellt kunde bli ny bekantskaper lyckades Emmie fixa en hemmafest hos fyra engelska killar och två gulliga hundar. Efter att ha pysslat om Aela, handlat och stuvat precis hela dagen duschade vi, drog på oss finaste kläderna, la på lite smink. (Verkligen inte varje dag ombord en båt där duscharna utan några större problem kan skilja en vecka emellan). Vi begav oss, kom dit, lite sent. Det dröjde inte länge innan vi delade historier och jag måste säga att allt var riktigt riktigt lyckat! Trevliga människor som tar dagen som den kommer och gärna träffar nytt folk. Vi kände oss välkomna och jag är ganska säker på att de uppskattade vårt sällskap. Emmies metod att bjuda in sig själv (och resten av besättningen) och föreslå festkväll gick hem väl den här gången också. När ölen nästan var slut tog vi oss in mot den delen av stan där studenterna festade. Nu hade visserligen studenterna lämnat universitetet för sommaren, men det var ett trevligt ställe ändå. Nattklubben hette Cuba, men spelade helt vanlig klubbmusik. Dansgolvet var inte jättefantastiskt men det var trevligt häng vid sidan av.

Morgonen efter mådde vi som vi förtjänade. Vi samlade ihop oss och det sista inhandlats, bla toapapper, en lite mindre tryckkokare. Vatten fylldes på och gummibåten, Dolly Parton, surrades på fördäck. Vi kunde ge oss av. Sofia lyckades på något halvt magiskt sätt få två fryspizzor av en båtgranne, men lyckades senare också sätta eld på ena pizzan. Det blev en bränd, halvfärdig pizza till lunch och en god, ordentligt gräddad pizza medan vi gick it ur hamninloppet och lämnande Plymouth bakom oss. Plymouth ligger riktigt skyddad i en stor naturlig hamn och är kantad av marinor och engelska flottan har idag någon typ av verksamhet där.
Med pizzan i magen var tanken att vi skulle ta oss i ett svep mot Iles of Scilly. När kvällen trängde sig på var alla så trötta att vi bestämde oss för att kasta ankar. Ytterligare en fin vik längs Englands södra kust! Vaknade upp till en fantastiskt fin sommarmorgon och det blev till och med ett morgondopp. Vattnet var kallt men solen värmde. Vi kastade loss och gick strax över två timmar för att senare vänta in tidvattnet och som av en slump hittade vi en riktigt mysig sandstrand. Vi rodde iland och njöt av strand och sol så som de flesta njuter av solen när den har varit sällsynt.

Nu är vi på väg mot Scillyöarna, som ska vara ytterligare en bit av England som lovar vackra omgivningar. Med vad vi sett hittills tror jag inte vi kommer bli besvikna!

Hörs snart!

/Emma

Sol, vår och VHF-radios

April har bjudit på många fantastiska dagar och det speglar sig på båtklubben. Det är numera sällsynt att hamnen ekar tom. Varje dag får vi besök av hjälpsamma själar och får hjälp och tips med allt från svetsning till platser värda att besöka.

Vi har dessutom haft besök av Leon Pavlov från företaget Mobinet som lämnade över två handburna VHF-radios. Väldigt bra att ha i många lägen, då vi kan kommunicera med varandra både på båten och på land. Som när någon är ute i jollen, substitut för mobiltelefon på kortare avstånd, från sittbrunn till däck i hårt väder för att nämna några exempel. HX300E är vattentät, flyter och har till och med en lampa som tänds när den hamnar i vattnet! Med andra ord kan vi känna oss trygga med att lämna en av dessa radios i handen på styrman – som annars kastar mobiltelefoner i sjön…

Stort tack till Mobinet och alla andra som hjälper oss att göra denna resa möjlig!

/Besättningen 

Emmie, Leon och Timoty på bryggan framför båten.
hx300e
HX300E

PS. Ratta in P4 Värmland nu på måndag kl. 08.15 för att höra vår ljuva dialekt i liveradio från hamnen.

Targabåge och solpaneler!

Hej! Det var ett tag sedan vi uppdataerade men har nu fått en väsentlig del för våran långsegling. Targabågen!

Det nystartade företaget AlltIRör i Karlstad med långseglaren Robert Jönsson och Ola Wallerius har byggt ihop en Targabåge åt oss.

De håller på med rostfritt till båtar som som grabbräcken, peken, dieseltankar et.c.

Jag hade en idé med 100mm enkelrör i huvudet, men det ratades snabbt men vi kompromissade med 60mm rör, vilket inte kunde slutat bättre. Bågen är tillräcklig hög för att ha full ståhöjd under, men fortfarande tillräckligt stabil för att minst lasta 200kg uppe på efter vetenskapliga tester(slit och släng). Så den kommer vara tillräcklig stabil för en jorden runt segling.

Med extrautrustning så som fästen för solpaneler, säkerhetssele,Antennbåge, radar fäste, ordenliga handtag och kommande fiskehåller så tror jag inte att något fattas.

DSC_0077

Targabågen ditsatt, ej injusterad.

DSC_0078

Stag

DSC_0079

Fot med invändig m16 mutter. 120mm 5mm bricka på över och undersida.

Glava Energy Center, som är ett internationellt ledande testcenter för framtidens förnybara energilösningar har sponsrat oss med en 240watt solpanel.  Förhoppningsvis kommer den tillsammans med batteribanken täcka alla våra kommande energibehov.

DSC_0082

Marcus för scala.

DSC_0092

Solpanelen funkar även som sol/regntak.

/ Oe32 motsvarighet till en Plymouth superbird

Ny sponsor, ny navigationsdator, nya batterier. Ny SPÄNNANDE läsning m.fl.

Det börjar närma sig nu!

Arvika Montage AB har sponsrat oss med två nya AGM-batterier till våran nya förbrukningsbank, vilket vi är hjärtligt tacksamma för.

Våran batteribank består nu utav 3x70ah agm batterier i förbrukarkretsen, och ett 75ah marinbatteri för i motorkretsen. Vi funderar dock på att utöka med ett ytterligare batteri i förpiken för att slippa dra jättekablar till vårat ankarspel, om vi nu vill använda elfunktionen. Det tror jag kan vara trevligt när man behöver ankra om för femte gången.

DSC_0034

Allmän elinstallation är också uppfräschad med nya 16mm2 kablar till elskåpet för att slippa spänningsfall, förut var det nog 6mm.

Jordplinten bestod av ”sockerbitar”. Nu med ordentliga strömskenor och de flesta onödiga kablarna borta. Notera AIS enheten, båten finns numera på marinetraffic. Dock inte på heltid förens vi fått upp solpaneler.

DSC_0036

Den ”gamla elcentralen” är i såpass gott skick så den får vara kvar.

DSC_0037

Sådan här elkopplingar gör dock ont i mig. Så här såg matningen ut till hyffsat nya säkringspanelen.

DSC_0040

 

Navigationslösning

Vi har även löst situationen med de elektriska sjökorten. Vi har valt att köpa minidatorn Raspberry Pi 2 som vi kör ett linuxbaserat operativ system på. Datorn drar cirka 0.5-1 A.

Där har vi installerat open cpn, vilket flyter på helt OK med vektoriserade sjökort.

För att få in gps och ais positioner så var det bara att ansluta våran ais enhet som har usb anslutning. Så vi har torrnavigerat i hamnen än så länge. Men det känns som det ska funka fint!

Innan vi kostade på en skärm så fick vi bära ner den enda skärmen med hdmi vi hade ner till båten för funktionstest med inkopplad ais.

Instagram

 

Vi kände att 40″ dock var allt för strömkrävande och otympligt, så det landade på den minsta/billigaste skärmen vi kunde hitta. 22″ led, drar cirka 21w aktiv, men eftersom vi har naven på separat dator så går det ju att ställa den i standby när vi inte kikar på den! Så det känns fortfarande overkill, men numera lever vi efter filosofin ”Go big or Go home”.  +Att man ser den klart och tydligt från sittbrunnen också!

2015-05-28 17.31.59

Våran kompass har även fått nya svindyra packningar från england, dock så har jag hittat ytterligare läckage som ska svetsat/lödas i helgen.

DSC_0052

Mamma har även hängt upp de nya gardinerna hon har sytt. Obs, Ej de blommiga!!!

2015-05-23 17.53.09

 

På tal om nya saker så har vi även gjort nya packningar till vattentankarna, när vi var klara med det och städat hela båten fick vi äntligen testa de nya dynorna utan plasten. Vilken skillnad. Blev som en helt ny båt. Här bjuder vi på en halvtaskig mobilbild som inte alls gör dem rättvisa. Perfekt passform.

 

DSC_0056

 

Självklart så fixar och donar vi med saker hela tiden, även om undertecknad nu börjat arbeta heltid igen nu de sista två månaderna innan avfärd…

Vi får avsluta dagens inlägg med en cliffhanger från i fredag.

Jag var på besök i Glava, vad hämtade vi där?

DSC_0053

/ Kapten Solstråle

 

Allt sen dess, tills nu.

Det har inte hänt så mycket sedan sist, min axel har få bli bättre och jag slipper nog operation, bara jag som är en klenis som behöver träna mer.

IMG_20150413_104502

Vi fick i början av april hem ett vindroder som vi köpt nytt från England. Det blev tillslut ett Neptune Vindroder, som var betydligt billigare än de kända märkena. Men jag hoppas det funkar lika bra då det ser och känns väldigt robust ut. Lite som en Windpilot pacific kopia.

Vi har även köpt en begagnad radar som vi väntar på att få hem.

Vinscharna som har fått sig en översyn blev helt rengjorda och insmorda med marinfett.

IMG_20150426_142544

Vi köpte dyneema fall till stor och genua samt spinnakerfall i polyester under båtmässan. De har vi nu fått lära oss att splitsa och det var inte helt lätt. Det var ett rent helvete att få tillbaka kärnan i höljet men med hjälp av det uppsmorda vinsharna gick det på tredje försöket vägen.(kan rekomendera den här videon om ni ska lära er att splitsa: https://www.youtube.com/watch?v=pGbCr7hnGX8 )

Förutom småtjafs som återmonterats hit och dit så har vi fått både den nya vhf:en på plats, samt Ais-enheten som vi köpte i höstas. Återkommer med ais-länk när vi har sparkat igång den.

IMG_20150424_193801Båten fick även en ordentlig polering och vaxning så att friborden blev fina igen.

Bottenfärgen var vi tvungna att göra någonting åt också, det var var flera tjocka lager som lossat om vart annat. Sen vill vi ju ha färg som det förhoppningsvis inte växer någonting på heller.

IMG_20150501_204430

Första tanken var att kosta på en isblästring av botten då jag helst ville slippa att slipa. Men plånboken fick i slutändan bestämma och tanken: ”Har jag redan slipat över hundra timmar i vinter kan jag lägga 30-50 timmar på slipning igen”.

DSC_0040

Med lite hjälp var vi nerslipade till grundfärgen på 3 intensiva dagar.

DSC_0048

Sedan rollade vi på 3 lager bottenfärg som Åsa Romson inte skulle tvekat på att använda. Det känns bra att kunna hänvisa till våran miljöminister när vi ska måla botten på våra båtar.( Har förövrigt cirka 12 liter kvar om någon långseglare känner sig sugen på bra färg(endast för yrkesbruk ;)) Så förhoppningsvis slipper vi ta upp båten eftervägen med pga bottenmålning.

DSC_0050

Nu var det redo för sjösättning, men min traktorchaufför hade fått förhinder så nu var goda råd dyra, eller skulle bli dyrt att anlita firma för att flytta ut henne de 12 km till hemmahamnen. Efter att ringt runt hela min bekantskapskrets under söndagen med dåligt resultat så lyckade jag på måndagen få ta i en redig traktor i utbyte mot en smörgåstårta.

DSC_0622

Dock utan chaufför, men jag var själv helt lyrisk efter att fått dra båten dryga milen utan missöden. På vägen möter vi en kollega till mig som även hjälper till med lyft i hamnen, så rätt som det är är hon sjösatt!

DSC_0640

Nu när hon ligger i sjön har vi påbörjat invändig ”sanering”.

Fått igång motorn som startar lätt varje gång utan att behöva lufta när hon varit avstäng tack vare den nymonterade backventilen.

DSC_0648

Masten har vi även tagit ut och förutom att polerat, gått igenom all stående rigg.

DSC_0646

Kapat ut ett nytt fallutag till spinnakern och dragit om de nya fallen.

DSC_0052

Bytt trefärgslanterna mot en dubbel med både trefärg samt ankarlanterna, självklart med LED och nytt rostfritt fäste.

Även ny vhf antenn sitter på plats och de gamla defekta vindinstrumentena är borttagna.

En så simpel sak som att dra nya elkablar blev ett helvete då tidigare ägare hade fyllt kabelkanalerna med silikon och sikaflex, så vi fick gräva och hacka i en halv evighet för att ta oss igenom.

Imorgon väntar påmastning, sedan kan vi börja måtta in för targabåge och vindroder!

/ Kapten Romson