”A bad driver needs strong girls”

Att ge sig av eller inte, det är frågan.. Efter vi lämnat av Rasmus hade vi inte längre någon tid att passa förrän Kanarieöarna i oktober. Till dess då? Ska vi åka vidare längst Portugals kust? Ska vi åka till Algarve-kusten? Gibraltar? Eller direkt till Madeira? Vad känner dagsformen? Vi bestämde oss efter lite googling att åka till Sines, 50 distans bort. Sedan ångrade oss. Cascais verkar trevligt och vi kan passa på att komma ikapp med livet och umgås lite med våra vänner som är här. I Cascais hade vi till och med wifi i förpiken i ankarviken! Ny plan: Stanna några extra dagar i Cascais för att sedan åka direkt till Madeira.

_S7A9317

Timoty hade svängt förbi våra kompisar på S/Y Ultimo och upptäckt att Conny hade skadat och gipsat en hand. Av den anledningen bakade vi en Krya på dig-kaka som vi tänkte överraska med. Vi som låg för ankar tog Dolly Parton in till marinan där de låg. När de inte var hemma gömde vi kakan och gick till Jumbo och handlade lite mat, öl och plastlådor. Som tur är hade de inte hittat den gömda kakan, så det förblev en överraskning. De hade även en överraskning till oss – en pilotbok om Atlanten-öarna från båtvännerna på S/Y Yasmine. Tusen tack (vi har läst den flitigt redan)!

20160831_155328

När en galet trevlig eftermiddag började lida mot kväll tilltog vinden. Inne i marinan blåste byarna upp till 34 knop (17 m/s) och vi hade en färd tillbaka till båten i lilla lilla Dolly att tänka på. Som alltid, alltid tänkte vi: Hur farligt kan det vara? Carina och Conny skickade med oss en VHF för säkerhet skull. Men innan vi ens hade kommit ut utanför hamnens vågbrytare sköljde vågorna över oss och vi var genomblöta. Vi stannade till precis innanför hamninloppet vid tankstationen. Uppe på kajen kunde vi se viken där Aela och ett gäng andra båtar låg och guppade. Det blåste inne från land så vågorna hann inte bygga upp jättemycket, med gick vita gäss och det tryckte på rätt ordentligt. Okej, vi behöver en plan of attack. Lägesrapport: Rak motvind och motsjö. Flytvästarna är kvar på Aela. Vi har mycket last. Vi är tre personer. Dolly går tungt och lågt. Åtgärd: En person kör gummibåten och de andra bär med packning till stranden som ligger närmare Aela och i lä.

Timoty ringde Ultimo för att låna en flytväst. Medan han sprang iväg för att hämta den tankade Sofia och jag bensin till vindens ökande takt. Det började mörkna. När Timoty och Dolly kastade sig ut genom hamninloppet stod jag och Sofia på kajen och släppte honom inte med blicken förrän han nådde Aela. Vi det laget blåste det så mycket att vi i princip kunde luta oss mot vinden. Vi sprang till stranden medan Timoty förberedde flytvästar, bytte om till sjöställ och lastade upp 48 ölflaskor på skarndäck vars kartonger hade lösts upp av vattnet som Dolly hade tagit in. Väl på stranden såg vi en lampa röra sig mot oss och vi försökte vinka och lysa upp vart det var säkert att köra in på stranden. Dolly vändes upp och ner för att tömma ut allt vatten och vi tog oss tillbaka välbehållna, men blöta. Åter en läxa lärd.

_S7A9441

Strax utanför Cascais finns en stad som heter Sintra. Uppe på ett jättehögt berg där finns ett gammal borg, Castelo dos Mouros. Ännu högre upp ett gammalt palats, Pena. Där bodde portugisiska kungligheter förr i tiden. Det var deras sommarställe, om jag inte minns fel. Carina och Conny bjöd med oss på utflykt dit en solig dag. Det var en lång bilfärd upp på berget till Castelo dos Mouros och extremt fascinerande att tänka på vilket jäkla arbete som måste ha krävts för att bygga alltihop. Jag är ingen historieexpert så jag ska inte slänga med allt för mycket detaljer, men det var väldigt ballt. Utsikten var gudomlig.

IMG_1887_S7A9365_S7A9374

Palatset Pena var också något av de häftigaste historiska byggnader jag någonsin sett. Palatset låg ännu högre upp på samma berg. Palatsen var målat i starka färger, fylldes av torn, valv och figurer. Inne i palatset stod rummen orörda. När vi återvände ner för berget till Sintra, käkade vi lunch och drack som öl ur väldigt stora ölglas. Utmattade av intryck efter en fantastisk dag rullade vi hemåt och avnjöt en ankardram sittbrunn på Ultimo. Tusen tack Conny och Carina för att ni tog med oss på denna underbara utflykt! De skänkte oss även vattenpump som vi ska installera i sittbrunn på Aela samt en livboj som numera pryder vårt akterstag. Tack!

_S7A9387 IMG_1972_S7A9429IMG_1964

När vi var påväg tillbaka till Aela igen såg vi två bekanta ansikten som stod och vinka på bensinstationen. Nämen hejsan, ett tyskt par med en liten hund från katamaranen Kataluna, som vi träffade i Dieppe, Frankrike. De är på väg till Medelhavet, så vi önskade varandra lycka till. Jag och Sofia som hade planerat träning även denna dag, blev återigen besegrade av vinden och fick hoppa över denna dagen också.

När vi fann oss mitt på Biscaya upptäckte vi att en svets på en grej till vårt vindroder hade spruckit. Efter det drog vi tillfälligt om styranordningen lite så vi kunde använda vindrodret ändå, men det var inte optimalt. Eftersom vi inte har någon svets ombord, började vi leta efter en stålbåt. Men vi hittade svetsen i en Najad 390. Vi hade hört rykten om att bagaren och kocken på segelbåten Albatross hade en svets ombord. När de ankrade upp i Cascais svängde vi förbi och frågade snällt om hjälp. Och det fick vi! Tusen tack!

_S7A9447

Jag och Sofia fick äntligen träna, men eftersom vi låg efter med massa dagar blev det ett hårt pass. Vi gillar att träna på gräsmattor. Som inte alltid är lätta att hitta. Denna gång blev det utanför en kyrka. Halvvägs genom passet kom tre dussin portugiser ut ur kyrkan i sina finaste kläder. Det verkade ha varit ett dop. Undrar hur många bilder vi har foto-bombat.. Två svettiga blonda tjejer som studsar upp och ner på gräsmattan i bakgrunden.

När vi till slut lättade ankar från Cascais låg vattnet blank och kvällssolen värmde skönt. Klockan var runt 18 och vi längtade ut till havet igen. Något rimrostiga tror jag, för när vi skulle tanka kunde inte Timoty lägga till ordentligt (han är i vanliga fall helt flawless när det gäller att framföra Aela). Vi kom in rakt med fören mot bryggan, jag hoppade i land, men aktern då? Det slutade med att jag stod på bryggan och drog in aktern. Såklart har man alltid publik å sådana tillfällen. Tyskarna från katamaranen som råkade befinna sig på bryggan igen yttrade citatet: ”A bad driver needs strong girls.” Vi skrattade. Hur skulle kapten klara sig utan oss?

IMG_2009_S7A9479

Det var många svenska båtar som låg i Cascais. Precis när vi skulle åka kom det in ytterligare en, HavAnna. Vi växlade några ord och de varnade för vinden där ute. Det var inte första gången vi hade hört de, det blåste mycket och ofta runt hörnet utanför Cascais. Från ingen vind till massa vind väldigt snabbt. Förutom just när vi kom dit en tidigt morgon en vecka tidigare. Så vi la ingen större eftertanke på det. Men det tog inte längre än 5 minuter innan solen och lugnet hade ersätts av dimma och kuling. Vi som precis hade hissat segel. Finmiddagen med potatis i ugn som Sofia hade förberett fick vänta. Vi skrek ut ”Jag vill känna att jag lever” med våra ljuva stämmor när vi brottade ner storseglet igen i den piskade vinden och stänkande vågorna. Ingen kunde rubba vårt humör i vilket fall som helst. Mot Madeira!

/Emmie ”A strong girl” Nilsek

4 reaktion på “”A bad driver needs strong girls””

  1. Huvaligen vilka äventyr. Som vanligt jättekul högläsning för mig och mor. Ni verkar ha det gott. Många kramar från Anneli Roffe och Moster Siv

    1. Det händer grejer hela tiden! Ja vi har det superbra 🙂 hoppas att allt är bra med er! Massa kramar från Emmie, Timoty och Sofia

  2. Tack för spännande och kul läsning! Lika intressant varje gång.
    Vilka häftiga färger på palatset!! Oj så otroligt mycket ni får se och tänk så många foton det kommer att bli…..

    Gunilla

    1. Tack själv som läser och kommenterar, jättekul! Ja det var verkligen superhäftigt! Som ett sagoslott. Haha ja det kan man säga, vi har redan hur många foton som helst.. Vad inte vart det här kommer sluta 😉

      Ha det gott!
      Emmie med besättning

Lämna ett svar till Emmie Avbryt svar